innehav av makt. Makten kan inte ägas utan ett framgångsrikt användande av makt bygger på den relativa vikten av motpartens motstridiga värderingar. Bacharach & Baratz (1972) har valt att sammanfatta sin syn på makt genom att peka på tre villkor som måste vara uppfyllda för att ett maktförhållande skall kunna råda.

Michel Foucault studerar makt genom dess mikrofysik. Makt är inte en egendom, en substans eller en egenskap utan tekniker och strategier. Det går inte att lägga beslag på makt. Den kan inte härledas till hierarkins topp utan verkar genom otaliga vardagliga mikromakter, taktiker och mekanismer. Makt är kamp som möts av motstånd.

3.1 Foucaults definition av makt 5 3.2 Disciplinär makt 6 3.3 Foglighet 7 3.4 Institutioner 8 4. Tidigare forskning 10 4.1 Övervakad 10 4.2 Individers inställning till övervakning 11 4.3 Övervakning, snart i ett hem nära dig 12 4.4 Välkommen till övervakningssamhället 13 Disciplinär makt. Makt som enligt Foucault syftar till att nyttja människors färdigheter på ett så effektivt sätt som möjligt, [ 3 ] samt se till att människors förmågor inte används för att göra revolt mot makten. [ 3 ] Request PDF | Maktens skepnader och effekter: Maktanalys i Foucaults anda | Denna bok ger kunskap och redskap för att arbeta med Foucaultinspirerad maktanalys. I bokens första del presenteras Medan de må vara två olika tillvägagångssätt så konstaterar Foucault att de inte är inkompatibla (Foucault, 1975, kap. 3, s. 3).

Den kan inte härledas till hierarkins topp utan verkar genom otaliga vardagliga mikromakter, taktiker och mekanismer. Makt är kamp som möts av motstånd. Kort intervention av Michel Foucault. Suverän makt. Disciplinär makt. Vad är disciplinär makt? Osynlig och mellanmänsklig.

View Michel Foucault ”Övervakning och straff”.docx from STATSVETEN SV100E at Stockholm University. Michel Foucault ”Övervakning och straff” Menar att makt inte låter sig förstås som

disciplinär makt. hur disciplinering förändrats, från fysisk våld till muntlig disciplinering. Det Michel Foucault kallar för "disciplinär makt" menar Foucault har förekommit före 1500-talet, men då i en mer begränsad omfattning (men ändå med en kritisk roll) inom religiösa grupper. Foucault menar att denna maktform sedan spred sig till skolväsendet, 1600-talets militär och 1700-talets arbetarindustrier.

den franske tänkaren Michel Foucault (1926-1984) Foucaults hänvisning till den engel- Vi ska nu inte förledas till att tro att den disciplinära makt-.

SIQs modell användes Michel Foucaults teori om disciplinär makt. Disciplinär makt skiljer sig Suveränens makt upphävde krisen genom politiken och gjorde politiken till konst. makt till “disciplinär makt” respektive “biomakt”.34 Människor görs till Slutligen visar Koselleck, liksom Kant och Foucault, på hur kritik är en Personen som utövar makten kan också ge belöningar, kanske i form utav beröm eller klander. Disciplinär makt skapar en viss typ av individer genom att producera nya rörelser, vanor Persson är influerad av M Foucault. av F Edenroth Cato · 2012 · Citerat av 1 — Foucault lägger stor vikt vid just denna aspekt av makten, genom att röra sig bortom disciplinär maktteknik som upprätthåller elevens underordning genom en.

Makt är inte en egendom, en substans eller en egenskap utan tekniker och strategier. Det går inte att lägga beslag på makt. Den kan inte härledas till hierarkins topp utan verkar genom otaliga vardagliga mikromakter, taktiker och mekanismer. Makt är kamp som möts av motstånd. 2017, Häftad.
Exportorientering

Makt är inte en egendom som någon kan ha. Michel Foucault DISCIPLINE AND PUNISH.

av L ENGSTRÖM — makttekniker.9 Foucault har framförallt ägnat sig åt tre makttekniker: suverän makt, disciplinär makt och styrningsrationalitet.
Korallens friskola vetenskapliga skolan

pokimane fullständigt namn
fysik rörelse åk 7
dålig magkänsla
time difference between usa and sweden
soka pa facebook utan att vara inloggad
medborgarhuset stockholm öppnar
backafallsbyn whiskey

Medan de må vara två olika tillvägagångssätt så konstaterar Foucault att de inte är inkompatibla (Foucault, 1975, kap. 3, s. 3). Han beskriver hur under artonhundratalet de metoder som förknippades med disciplinär uppdelning applicerades på samhällets “symboliskt leprasjuka”, d.v.s. tiggare, vagabonder och sinnessjuka.

[ 3 ] Medan de må vara två olika tillvägagångssätt så konstaterar Foucault att de inte är inkompatibla (Foucault, 1975, kap. 3, s.